Artikel: Grids (del 1/4 - Introduktion)

Man brukar säga att grafisk kommunikation omfattar tre arbetsområden: typografi, bildhantering och layout.

Dessa tre måste samverka för ett bra slutresultat och de ger alla utmaningar på sitt eget sätt. Denna artikelserie kommer i sina fyra delar främst att inrikta sig på layout och i synnerhet grids.

Så, vad är då ett grid?
En stor utmaning med grafisk design är layout. Det har alltid varit komplicerat och det är något som inte riktigt går att ta på. Vi kan oftast se när en text är felstavad, där tecknen har dålig kerning eller är skrivet i ett opassande typsnitt och vi kan ofta se när ett fotografi är felaktigt beskuret eller har fel färgsammansättning, men när det kommer till layout säger somliga att det ska "kännas" rätt. Luddigt, eller hur? Vaddå kännas?

Det är just den här subjektiviteten som ett s.k. grid kan hjälpa oss att kringgå.

Vi kan ibland se skräckexempel på dålig layout i mindre lokaltidningar eller på den lilla lokala biografen med reklam som surrar förbi i ett powerpoint-bildspel före filmen. Nedan har vi en reklambild från 1938 där man sprängt in text i en jämrans massa olika typsnitt på varje tänkbar yta som inte innehåller några bildelement. Det hela upplevs som ganska rörigt och ostrukturerat. Håller ni med så långt?

Annons för Whitman Easter Chocolates, 1938.

För att kringgå strukturproblem som dessa har man uppfunnit gridsystemet, ett universellt hjälpmedel som kan tillämpas i alla möjliga former, för posterdesign, för bokdesign, för webbdesign eller varför inte i 3D-formgivning? Rutnätet konstrueras efter de behov man har för sin layout och fungerar som en mall där vi placerar text och bild i enlighet med vårt linjesystem. Gridsystemet till vänster ser kanske inte mycket ut för världen men rätt använt är det guld värt.

Joseph Müller-Brockmann som var en schweizisk grafisk formgivare, en gammal räv i sammanhanget, skrev 1981 en bok om grids och menar:

"The grid system is an aid, not a guarantee. It permits a number of possible uses and each designer can look for a solution appropriate to his personal style. But one must learn how to use the grid; it is an art that requires practice."

Från modernismen...

Grundtankarna till detta system uppstod efter första världskriget då behovet av att återuppbygga samhället efter bombräderna ledde till nytänkande. Inom konstvärlden hade man börjat experimentera med allt mer förenklade former och arkitekturen började ta ett allt mer strikt och funktionellt uttryck, det var bara naturligt att den grafiska formen gick samma väg. Denna väg brukar vi kalla modernism, och vi ser tydligt kopplingen mellan Brockmanns gridsystem och exempelvis Mondrians neoplastiska konstverk nedan.

Piet Mondrian: Composition with Red, Blue, Black, Yellow, and Gray, 1921.

I denna artikelserie ska jag försöka visa på några tillämpningsområden och praktiska utföranden för gridsystem, både på trycksidan och för digital publicering.