Artikel: Gyllene snittet

Så fort det handlar om konst, arkitektur eller formgivning så dyker det s.k. gyllene snittet upp för diskussion. Vad är detta för mystiskt förhållande, och hur kan vi använda det i vår grafiska formgivning?

Det gyllene snittet är ett geometriskt samband som anses vara speciellt vackert och harmoniskt. Harmoni är något som eftersträvats i alla tider och redan de gamla grekerna, för att göra en traditionell inledning på denna utläggning, intresserade sig för det matematiska förhållande som kunde återfinnas både i naturen och i olika geometriska kroppar. Man byggde till och med palats åt gudarna efter dessa proportioner och konstnärer har genom tiderna använt sig av teorierna i arbetet med sina konstverk. Begreppet "gyllene snittet" togs dock inte i bruk förrän på 1800-talet.

Fibonacci, italiensk matematiker, levererade på 1200-talet e. Kr. en talföljd där kvoten mellan två på varandra följande tal konvergerar mot talet 1,618... (se talföljd nedan). Decimalföljden är oändlig, men talföljden som sådan går att använda i exempelvis typografiska sammanhang.

Talföljden lyder: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34...

Man anser att dessa värden med fördel kan appliceras på typgrader där en rubrik kunde få graden 34p, en mellanrubrik 21p, brödtext 13p och bildtext eller fotnoter 8p.

Gyllene snittet i sin geometriska representation.

Man kan också tänka sig förhållandet som en rektangel med förhållandet 1:1.618. Rektangeln är varken för lång eller för kort, för dynamisk och instabil eller för stel och statisk. Rektangeln är helt enkelt i harmoni. Kan vi utnyttja detta genometriska samband i konkreta layoutsammanhang? Självklart! Läs vidare på bloggen så kommer det sannolikt att dyka upp exempel på detta.

Edit: Läs om gyllene snittets tillämpning i layout i denna artikel om grids.