När vi arbetar med layout måste vi inse att det hela handlar om att på bästa sätt strukturera ett text- och bildinnehåll på en yta.
Det första vi måste göra är att bestämma storleken på denna yta, ett bredd- och ett höjdmått som vi baserar på innehållets karaktär och den grafiska produktens användningsområde.
Denna del av artikelserien behandlar grids för trycksaksproduktion och jag kommer här att presentera ett par praktiska tillämpningsområden för grids i denna miljö. Det är viktigt att poängtera att exemplen är helt gripna ur luften och att man i ett skarpt läge måste tänka till kring vilka behov man har när drar ut linjer i gridsystemet. I dessa exempel drar jag ju bara ut linjer för att visa på principen.
Symmetrisk indelning av ytan
A-serien (ISO 216) bygger på proportionerna 1:1.414. Detta pappersformat använder vi dagligen både i Sverige och i de flesta andra länder och verkar därför vara ett lämpligt format som utgångspunkt i mina gridexempel. Principen för det symmetriska gridsystemet som visas nedan skulle fungera utmärkt för såväl tidningslayout som affischlayout eller produktkatalogformgivning.
(1) Att dividera A4-arkets mått med talet 2 och sätta ut linjer i vertikal respektive horisontell led ger oss mittpunkterna på respektive sida (105x148,5 mm) och därigenom också mittpunkten på ytan.
(2) Att dividera med 3 ger oss linjer på bredden vid 70 mm och 140 mm, och på höjden får vi linjer vid 99 mm och 198 mm.
(3) Fortsätt på liknande sätt genom att dividera med olika tal och till slut har du ett grid som påminner om denna figur.
(4) Du kan nu börja experimentera med hur text ska sättas och bild ska placeras.
Asymmetrisk indelning av ytan
Förra exemplet byggde på ett symmetriskt grid där alla linjer i rutnätet hade en motsvarande linje på motsatt sida mittaxeln. Nedan visar jag ett exempel på ett grid som även här utgår ifrån ett A4 (210x297 mm), men som är asymmetriskt. Denna layout skulle kunna fungera i magasinsform eller i bokform. Här finns också en tillämpning av gyllene snittet (detta matematiska förhållande kan du läsa mer om i Artikel: Gyllene snittet).
(1) (2) (3) Dessa streckade linjer dras ut först för att ge riktlinjer för hur satsytan ska placeras på pappersytan. I exemplet ovan satte jag toppmarginal 30mm och därigenom får jag måtten för övriga marginaler genom att titta var skärningspunkterna hamnar på de streckade diagonalerna. Yttermarginal:42 mm, innermarginal: 22 mm, bottenmarginal: 30 mm läses av.
(4) Satsytan delas in i två kolumner med en spalt på 4 mm. Delningen tänkte jag göra med teorin om gyllene snittet som bas. Eftersom satsytan är 146 mm (210-42-22 mm) och gyllene snittets proportioner är 1:1.6185 ska delningen ske 90 cm ifrån innermarginalen (146/1.6185).
(5) Lägg nu in fler horisontella linjer (och ev. även vertikala linjer) där du tror att det kan passa. Jag delade i exemplet ovan bara in satsytan i tre lika delar vilket gav styckenas höjd på jämna 79 mm (297-30-30=237 mm, som divideras med 3).
Givetvis använder sig dagspressen av grids eftersom det underlättar det formgivande arbetet och skapar helhet och struktur. Det blir dessutom förhållandevis lätt att planera och beräkna hur många tecken en viss artikel får lov att innehålla. Gridkonstruktionen är beroende på vilket storleksformat tidningen har (Broadsheet, Berliner, Tabloid etc.). För tabliodformatet ser vi ofta sidor baserade på fem- eller sex lika breda spalter som delar in ytan och sätter riktlinjer för hur man planerar och placerar innehållet. Kolla själva i en dagstidning så kommer ni snart att se mönstret! Läs en intressant artikel om ämnet på A4.
Denna del av artikelserien om grids visade på hur man kan arbeta med gridsystem i print. Innehållet är kort och koncist och kan säkert vara lurigt att greppa vid första ögonkastet. Titta på bilderna och försök följ texten. Skapa gärna ett eget grid i InDesign efter instruktionerna samtidigt som ni läser. Det viktigste är att ni börjar tänka i grids och börjar experimentera med dem nu när ni fått lite ingångsvärden. Att skapa gridsystem är ett hantverk och övning kommer att ge färdighet.
Nästa del i artikelserien kommer att handla om gridsystem för digitala medier och då i synnerhet för webbformgivning.
Det första vi måste göra är att bestämma storleken på denna yta, ett bredd- och ett höjdmått som vi baserar på innehållets karaktär och den grafiska produktens användningsområde.
Denna del av artikelserien behandlar grids för trycksaksproduktion och jag kommer här att presentera ett par praktiska tillämpningsområden för grids i denna miljö. Det är viktigt att poängtera att exemplen är helt gripna ur luften och att man i ett skarpt läge måste tänka till kring vilka behov man har när drar ut linjer i gridsystemet. I dessa exempel drar jag ju bara ut linjer för att visa på principen.
Symmetrisk indelning av ytan
A-serien (ISO 216) bygger på proportionerna 1:1.414. Detta pappersformat använder vi dagligen både i Sverige och i de flesta andra länder och verkar därför vara ett lämpligt format som utgångspunkt i mina gridexempel. Principen för det symmetriska gridsystemet som visas nedan skulle fungera utmärkt för såväl tidningslayout som affischlayout eller produktkatalogformgivning.
(1) Att dividera A4-arkets mått med talet 2 och sätta ut linjer i vertikal respektive horisontell led ger oss mittpunkterna på respektive sida (105x148,5 mm) och därigenom också mittpunkten på ytan.(2) Att dividera med 3 ger oss linjer på bredden vid 70 mm och 140 mm, och på höjden får vi linjer vid 99 mm och 198 mm.
(3) Fortsätt på liknande sätt genom att dividera med olika tal och till slut har du ett grid som påminner om denna figur.
(4) Du kan nu börja experimentera med hur text ska sättas och bild ska placeras.
Asymmetrisk indelning av ytan
Förra exemplet byggde på ett symmetriskt grid där alla linjer i rutnätet hade en motsvarande linje på motsatt sida mittaxeln. Nedan visar jag ett exempel på ett grid som även här utgår ifrån ett A4 (210x297 mm), men som är asymmetriskt. Denna layout skulle kunna fungera i magasinsform eller i bokform. Här finns också en tillämpning av gyllene snittet (detta matematiska förhållande kan du läsa mer om i Artikel: Gyllene snittet).
(1) (2) (3) Dessa streckade linjer dras ut först för att ge riktlinjer för hur satsytan ska placeras på pappersytan. I exemplet ovan satte jag toppmarginal 30mm och därigenom får jag måtten för övriga marginaler genom att titta var skärningspunkterna hamnar på de streckade diagonalerna. Yttermarginal:42 mm, innermarginal: 22 mm, bottenmarginal: 30 mm läses av.(4) Satsytan delas in i två kolumner med en spalt på 4 mm. Delningen tänkte jag göra med teorin om gyllene snittet som bas. Eftersom satsytan är 146 mm (210-42-22 mm) och gyllene snittets proportioner är 1:1.6185 ska delningen ske 90 cm ifrån innermarginalen (146/1.6185).
(5) Lägg nu in fler horisontella linjer (och ev. även vertikala linjer) där du tror att det kan passa. Jag delade i exemplet ovan bara in satsytan i tre lika delar vilket gav styckenas höjd på jämna 79 mm (297-30-30=237 mm, som divideras med 3).
Givetvis använder sig dagspressen av grids eftersom det underlättar det formgivande arbetet och skapar helhet och struktur. Det blir dessutom förhållandevis lätt att planera och beräkna hur många tecken en viss artikel får lov att innehålla. Gridkonstruktionen är beroende på vilket storleksformat tidningen har (Broadsheet, Berliner, Tabloid etc.). För tabliodformatet ser vi ofta sidor baserade på fem- eller sex lika breda spalter som delar in ytan och sätter riktlinjer för hur man planerar och placerar innehållet. Kolla själva i en dagstidning så kommer ni snart att se mönstret! Läs en intressant artikel om ämnet på A4.
Denna del av artikelserien om grids visade på hur man kan arbeta med gridsystem i print. Innehållet är kort och koncist och kan säkert vara lurigt att greppa vid första ögonkastet. Titta på bilderna och försök följ texten. Skapa gärna ett eget grid i InDesign efter instruktionerna samtidigt som ni läser. Det viktigste är att ni börjar tänka i grids och börjar experimentera med dem nu när ni fått lite ingångsvärden. Att skapa gridsystem är ett hantverk och övning kommer att ge färdighet.
Nästa del i artikelserien kommer att handla om gridsystem för digitala medier och då i synnerhet för webbformgivning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar