Läran om människans beteende fick ett uppsving för drygt hundra år sedan i och med Freuds och Jungs nydanande teorier, men forskning har pågått på området mycket längre än så. Trots detta känner man till förvånansvärt lite om det mänskliga psyket och de processer som försiggår i huvudet på oss människor. Vi ska i detta kapitel försöka reda ut vad begreppet kreativitet innebär och vilka faktorer som ligger bakom en lyckad kreativ process. I slutet av artikeln presenteras en checklista över saker man bör tänka på för att öka sin kreativitet.
Artikelserien består av fyra delar:
Del 1 - Introduktion
Del 2 - Teori
Del 3 - Metodik
Del 4 - Tips/Tricks
Teori
Fenomen inom psykologin är så gott som alltid korslänkade vilket ständigt skapar sär- och undantagsfall och därmed sätter krokben för enkla och tydliga definitioner. Vi ska därför titta på definitionen för kreativitet utifrån tre faktorer:
1. den kreativa individen
2. den kreativa produkten *
3. den kreativa processen
* Med ordet produkt menas inte nödvändigtvis en fysisk produkt utan även en idé, handling etc.
(1) I enlighet med den första punkten kan människor ses som kreativa genom deras personligheter och förmågor eller genom vad de gör. Dock är det direkt olämpligt att begagna sig av stereotyper som att till exempel konstnärer och arkitekter är mer kreativa än människor generellt. En mer flexibel approach fordras för en rättvis definition, där man tittar på de olika egenskaper som den enskilde individen besitter.
(2) Det är också relevant att definiera kreativitet utifrån produktens attribut. Det finns tre kriterier, där nyckelkaraktäristikan för en kreativ produkt är nyhetsvärdet, där produkten måste skilja sig betydligt från vad som tidigare setts. De flesta anser att produkten har ett nyhetsvärde om den är ny för personen som skapat den, och det är är också denna modell jag använder i min bedömning avelevarbeten där skolverket ställer krav på redovisad kreativ förmåga.
Men, samtidigt kan man inte lita blint på att nyhetsvärdet i produkten gör den kreativ. Nej, man talar också om produkten måste vara realiserbar. Om Volvo började producera bilar med fyrkantiga hjul skulle det förvisso vara nytt, men det skulle inte fungera i praktiken och man kan då knappast säga att produkten är kreativ.
Det tredje kriteriet är verifikation, där produkten ska ge ett positivt gensvar hos målgruppen genom att den löser deras problem. Bruner (1962) säger: "creative products cause a 'shock of recognition' that they are the correct or appropriate response to the problem addressed". Vi återkommer till detta resonemang i artikelseriens tredje del.
(3) Det vanligaste sättet att se på kreativitet är dock som "en mental process som leder till lösningar, ideer, koncept, konstnärliga former, teorier eller produkter som är unika och nytänkande" (Penguin Dictionary of Psychology; Rebel, 1985).
Inom alla vetenskapsfält söker man efter svar. Vi vill veta hur universum uppstod och om det finns intelligent liv på andra planeter osv. Likadant resonerar forskare inom beteendevetenskapen. Problemet är att där naturvetenskapen har matematiska modeller som understöd för sina teorier så har beteendevetenskapen ofta ganska godtyckliga modeller där svårigheter infinner sig då man objektivt ska tolka resultaten. För att kunna göra mätningar av individers kreativitetsnivå utgår ofta tester där den kreativa förmågan mäts. En metod för att göra detta är Torrances (1974) "Unusual uses" där testdeltagarna ska finna så många alternativa användningsområden förett vardagsföremål (ex. ett gem) som möjligt under en begränsad tid.
Graham Wallas (1926) presenterade en modell för den kreativa processen som innehöll fyra faser: preparation, inkubation, illumination och verifikation. Preparationsfasen är den period av faktainsamling gör personen insatt/insnöad iämnet. Inkubationsfasen är en period av vila eller eftertanke som ej nödvändigtvis är relaterad till problemet. Illuminationsfasen uppstår då en rimlig lösning visat sig (Eureka!). Och under verifikationsfasen utvärderas lösningen. Det är också denna process jag talade om i inledningen där mitt undermedvetna tar över och löser uppgifter åt mig när jag sover etc. Kemisten Kekulé knäckte nöten med Benzenmolekylens struktur på liknande sätt, genom en dröm han hade där några ormar bet sig själva i svansen. Benzenmolekylen antar faktiskt en sluten form och kallas - som vi också känner till - benzenring. Det är naturligtvis svårt att styra sin hjärna på beställning så här, men när det väl händer får man tacka och ta emot!
Artikelserien består av fyra delar:
Del 1 - Introduktion
Del 2 - Teori
Del 3 - Metodik
Del 4 - Tips/Tricks
Teori
Fenomen inom psykologin är så gott som alltid korslänkade vilket ständigt skapar sär- och undantagsfall och därmed sätter krokben för enkla och tydliga definitioner. Vi ska därför titta på definitionen för kreativitet utifrån tre faktorer:
1. den kreativa individen
2. den kreativa produkten *
3. den kreativa processen
* Med ordet produkt menas inte nödvändigtvis en fysisk produkt utan även en idé, handling etc.
(1) I enlighet med den första punkten kan människor ses som kreativa genom deras personligheter och förmågor eller genom vad de gör. Dock är det direkt olämpligt att begagna sig av stereotyper som att till exempel konstnärer och arkitekter är mer kreativa än människor generellt. En mer flexibel approach fordras för en rättvis definition, där man tittar på de olika egenskaper som den enskilde individen besitter.
(2) Det är också relevant att definiera kreativitet utifrån produktens attribut. Det finns tre kriterier, där nyckelkaraktäristikan för en kreativ produkt är nyhetsvärdet, där produkten måste skilja sig betydligt från vad som tidigare setts. De flesta anser att produkten har ett nyhetsvärde om den är ny för personen som skapat den, och det är är också denna modell jag använder i min bedömning avelevarbeten där skolverket ställer krav på redovisad kreativ förmåga.
Men, samtidigt kan man inte lita blint på att nyhetsvärdet i produkten gör den kreativ. Nej, man talar också om produkten måste vara realiserbar. Om Volvo började producera bilar med fyrkantiga hjul skulle det förvisso vara nytt, men det skulle inte fungera i praktiken och man kan då knappast säga att produkten är kreativ.
Det tredje kriteriet är verifikation, där produkten ska ge ett positivt gensvar hos målgruppen genom att den löser deras problem. Bruner (1962) säger: "creative products cause a 'shock of recognition' that they are the correct or appropriate response to the problem addressed". Vi återkommer till detta resonemang i artikelseriens tredje del.
(3) Det vanligaste sättet att se på kreativitet är dock som "en mental process som leder till lösningar, ideer, koncept, konstnärliga former, teorier eller produkter som är unika och nytänkande" (Penguin Dictionary of Psychology; Rebel, 1985).
Inom alla vetenskapsfält söker man efter svar. Vi vill veta hur universum uppstod och om det finns intelligent liv på andra planeter osv. Likadant resonerar forskare inom beteendevetenskapen. Problemet är att där naturvetenskapen har matematiska modeller som understöd för sina teorier så har beteendevetenskapen ofta ganska godtyckliga modeller där svårigheter infinner sig då man objektivt ska tolka resultaten. För att kunna göra mätningar av individers kreativitetsnivå utgår ofta tester där den kreativa förmågan mäts. En metod för att göra detta är Torrances (1974) "Unusual uses" där testdeltagarna ska finna så många alternativa användningsområden förett vardagsföremål (ex. ett gem) som möjligt under en begränsad tid.
Graham Wallas (1926) presenterade en modell för den kreativa processen som innehöll fyra faser: preparation, inkubation, illumination och verifikation. Preparationsfasen är den period av faktainsamling gör personen insatt/insnöad iämnet. Inkubationsfasen är en period av vila eller eftertanke som ej nödvändigtvis är relaterad till problemet. Illuminationsfasen uppstår då en rimlig lösning visat sig (Eureka!). Och under verifikationsfasen utvärderas lösningen. Det är också denna process jag talade om i inledningen där mitt undermedvetna tar över och löser uppgifter åt mig när jag sover etc. Kemisten Kekulé knäckte nöten med Benzenmolekylens struktur på liknande sätt, genom en dröm han hade där några ormar bet sig själva i svansen. Benzenmolekylen antar faktiskt en sluten form och kallas - som vi också känner till - benzenring. Det är naturligtvis svårt att styra sin hjärna på beställning så här, men när det väl händer får man tacka och ta emot!
Graham Wallas kreativa process, 1926.Enligt en senare och mer självverkande modell ligger tre huvudfaktorer till grund för goda förutsättningar inom kreativ verksamhet: motivation, områdeskunskap samt kreativ skicklighet (Amabile, 1983). Amabile menar att "motivation" ska komma från eget intresse och inte från löfte om belöning eller hot om bestraffning. "Områdeskunskap" kan röra generella kunskaper, men också konkreta sakkunskaper, tekniska kunskaper eller någon speciell talang som kan vara relevant för uppgiften. "Kunskaper om kreativitet" omfattar förståelse för olika arbetssätt som främjar uppkomst av nya idéer, där också arbetsmiljön spelar en viktig roll. Det är denna punkt vi försöker tillgodose i och med denna artikel.
Theresa M. Amabiles modell (1983) gällande förutsättningar inom den kreativa processen.Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns fyra sätt att öka den kreativa produktiviteten.
1. Genom metoder för för att uppmuntra till idékläckning såsom den klassiska brainstormingmetoden (Osborn, 1953). Läs mer om dessa metoder i Del 3 - Metoder.
2. Genom att fortbilda medlemmarna inom det aktuella området skapas större möjligheter för kreativt arbete (Amabile, 1983).
3. Genom att göra tester med medlemmarna för att kunna placera dem på uppgifter som ligger i nivå med deras ambitionsnivå och kreativitetsnivå (ex. Torrances test, 1974).
4. Genom att projektgruppen kan förändra sin struktur eller sitt klimat för att på så sätt främja kreativiteten (Amabile, 1983).
Se således till att projektgruppen (eller du själv) är ordentligt påläst, är genuint intresserad (inspirerad, läs del 4/4 - Tips/Tricks) och att det är "högt till tak" under arbetets gång!
I nästa del av artikelserien kommer vi att diskutera några olika metoder för att kunna kanalisera vår kreativitet i rätt riktning. Det blir exempel på metoderna: brainstorming, slip-writing och storyboarding, samt en metod för utvärdering av idéer.
Läsvärt:
Managing Innovation and change, Nigel King and Neil Anderson (2002)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar