Lektion: Studiefrågor till Helvetica

2007 firade Helvetica 50-årsjubileum. Max Miedingers och Eduard Hoffmans projekt Neue-Haas-Grotesk lanserades 1957 och bytte 1960 namn till Helvetica (latinska namnet på Schweiz) för att kunna nå en internationell marknad. Och typsnittet mötte en enorm publik. I morgon ser vi Gary Hustwits dokumentär med samma namn och jag lovade tidigare idag att publicera studiefrågorna till filmen.

Så efter att ha tryckt ut ett gäng Elev-ID-kort, lirat fotboll, lagat och ätit middag har jag äntligen fått lite ro här hemma att tänka till på uppgiftens karaktär.

Vi börjar nu nå en nivå i undervisningen där jag inte direkt har några baskunskaper föreläsa kring. Även om några elever missat teori och kanske fortfarande har svårt att skilja på olika typsnittsfamiljer så kommer jag inte att försöka banka in dessa genom att hålla fler föreläsningar och G-prov. Istället präglas C-kursen av exempel/analyser på hur andra tagit sig an grafiska utmaningar, exempel på do's-and-don'ts, vi kommer se dokumentärfilmer i fördjupande syfte och för att få inspiration i vårt eget arbete och ni kommer få ta del av mer eller mindre filosofiska spörsmål kring ämnet.

Appropå filosofi/ideologi så gav min resa till Stockholm med Brice i höstas material för eftertanke och har såhär ett par månader i efterhand gett uppslag till en idé. Kanske långsökt, men jag skulle ändå vilja jämföra typografi med det periodiska systemet i det att bokstaven är en slags "odelbar". Dvs. en unik enhet som man skulle kunna jämföra med ett grundämne. I bokstavsformerna, är uppstaplar, ansvällningar, x-höjd, hårstreck mm. dess [P]rotoner, [N]eutoner och [E]lektroner och olika kombinationer av dessa [P], [N] och [E] ger olika bokstavsformer vilket innebär nya grundämnen/typsnitt.

Periodiska systemet. Screenshot från: http://www.ptable.com/

Skulle man hårdra detta resonemang skulle man kunna också se att vissa typsnitt har en enklare och "lättare" uppbyggnad (se H, väte i periodiska systemet) medan andra har en "tyngre" och mer komplex uppbyggnad (se Uuo, ununoctium). Utifrån vilka kriterier denna separation mellan typsnitt skulle göras har jag i nuläget inte listat ut men jag är säkert på att en kreativ typograf skulle hitta en adekvat lösning och kunna visualisera tanken i en matris liknande det periodiska systemet.

Men nog om detta... till studieuppgifterna för filmen:

Studiefrågor till Helvetica (Gary Hustwit, 2007, Plexi Productions)

1. Resonera kring hur ett typsnitt kan kommunicera med sin form.

2. Ge exempel på viktiga kriterier för ett kommersiellt typsnitt.

3. Vilka kulturella/politiska anledningar kan du komma på som gör att du undviker eller begränsar användandet av vissa typsnitt?

4. Man skulle förenklat kunna säga att det finns två typer av grafiska formgivare. Hur resonerar den äldre respektive yngre generationen om modernismens och post-modernismens inverkan på den grafiska formen?

5. LBS har typsnittet Akzidenz-Grotesk i sin grafiska profil. Vad har det för släktskap med Helvetica?

6. Som ni sett är mitt skrivbord, min skärmsläckare och annat till stora delar bestående av typsnittet Helvetica. Det är inte för att jag tycker att det är världens bästa typsnitt (Frutiger och Univers känns mer tidsriktiga till exempel och med Windows Vista distribuerades några nya vackra sans-seriffer som jag gärna använder). Men Helvetica är en tidsmarkör. Tolka detta påstående.

7. Den äldre generationen formgivare skolades utan de digitala verktyg vi har idag.
A) Vilka fördelar respektive nackdelar tycker du finns med att arbeta med datorer?
B) Hur tror du att du skulle arbeta med en grafisk produktion om du inte hade en dator? (ge konkreta exempel på metoder, material etc.)

Ni kommer dessutom att få ut dessa studiefrågor i pappersform direkt på morgonen då vi samtidigt går igenom en del luriga begrepp som dyker upp i filmen och vi kommer att köra en översiktlig genomgång om konst och arkitektur mellan 20-talet till 80-talet för att få perspektiv på begreppen modernism och postmodernism.

Bra jobbat idag! Hoppas alla är pigga och glada i morgon också... trots eventuellt studentfirande.