Nyhet: π-dagen!

Viktigt! Vår populära matematiska konstant firar årsdag idag, men det är inte många som känner till denna högtid.

π (eller pi som vi skriver i sammanhang där typografin inte tillåter oss att använda dess grekiska tecken) är som bekant förhållandet mellan radie och omkrets i en cirkel.

14/3 skrivs ibland 3.14 vilket ju är de första siffrorna i det geometriska sambandet, och 14/3 är ju dagens datum!

Hur man firar denna dag är individuellt. Somliga äter πzza (pizza) och i engelskspråkiga länder kan det gå ner en och annan paj (pie). Jag brukar lära mig en ny decimal och fick nu stoppat in en sjuttonde i minnet.

Ha en bra π-dag, gör något stort av den!

Nyhet: Som ett brev på posten...

... kom också det periodiska typsnittssystem som jag efterlyste för några veckor sedan (läs inlägg 2009-02-10).



Cap&Design länkar idag till en typografisk tolkning av det periodiska systemet. Dess struktur är baserad på respektive typsnitts popularitet. Extra roligt är att placeringen också verkar genomtänkt i tabellen rörande typsnittsfamiljerna då antikvornas didoner ligger där gruppen ädelgaser annars hittas (längst till höger), halogenerna är övergripande sans-seriffer etc.

Detta innebär att någon måste gått i samma tankar som jag, med den skillnaden att denne någon faktiskt gjorde slag i saken och skapade systemet. Känns märkligt på något sätt, men roligt!

Nyhet: Peak dumpar indianen

Årebaserade klädmärket Peak Performance rekonditionerar sin grafiska identitet och skrotar den gamle indianen som funnits med i logotypen i över 20 år. Man byter till ett avskalat "P" med kantiga former som ska föra tankarna till spetsiga bergstoppar.

Min första tanke var byggbolag. Jag ska förklara varför.

Om man tittar på formen ser vi genast att den består av ett antal parallella linjer i något som påminner om isometriskt perspektiv. Jag ritade upp dessa linjer i ett grid (se bild t.v.) och fyllde sedan i de liksidiga trianglarna.

Och visst känns det teknokratiskt och ingenjörsmässigt. Om man bara betraktar formen ur detta parallellperspektiv ser åtminstone jag en låda (kub) och kanske en dörr som står på glänt.

Välkommen in, jotack. Logotypen är enkel och snygg, men alla spår av skidåkning och naturupplevelser har i mina ögon gått förlorade.

Random: Grafisk form, matfoto och plagiat på Gran Canaria

Längesedan senaste inlägg. Sportlov och Gran Canaria-resa har hunnits med sedan dess. På öarna utanför nordvästra Afrika hade vi temperaturer i enlighet med svensk sommarstandard, fint väder, badvänliga stränder och i resebroschyren kunde man satt en stämpel: "Alla talar svenska!", som på dubbade Disneyfilmer.

Svårt hur man skulle förhålla sig till språket där nere: "La cuenta, por favor" eller "Notan, tack"? Båda fungerade utmärkt i princip var man än befann sig på öns sönderexploaterade södersida.

Och när vi ändå talar restauranger så fanns det mycket övrigt att önska när det gäller matfoto och grafisk formgivning. Menyerna ligger ofta utanför restaurangen så att förbipasserande kan kika i dem, och det verkar som om samma formgivare gjort menyer till åtminstone ett tiotal restauranger efter exakt samma mall. Snabba cash för formgivaren, men opersonliga matställen.
Matfotograferingen ska vi inte tala om. Även det otränade ögat hos mina medresenärer reagerade över de matta gulbruna färgnyanserna på matbilderna som skulle locka matgäster.

Så har ni inget bättre för er efter gymnasiestudierna, frilansdesigna för det canarianska köket! De behöver er hjälp!

Mmmm... som tur var smakade maten oftast bättre än den såg ut att göra på bilderna.

Och plagiat är något annat man ofta ser på turistorter utomlands. Här försökte man kränga Ruicksilverkepsar. Följ länken nedan till ett en kul sida om plagiat. Min personliga favorit är där amerikanska Wal-Mart köpt in en t-shirtdesign med nazistpropaganda. Inte bara har formgivaren Shepard Fairey gjort bort sig genom att stjäla ett motiv rakt av, det får dessutom enorma proportioner i och med bildens ursprung och karaktär. Så plagiera inte, och när ni hämtar inspiration... ta reda på varifrån.


http://www.art-for-a-change.com/Obey/index.htm

Nu jobbar vi vidare som vanligt fram till APU-perioden i vecka 12.

Random: Tankar om narcissism och annat...

Sitter och tittar på Gomorra, en film jag viljat se länge, men något pockar på min uppmärksamhet och jag kan inte koncentrera mig på filmen alls.

Det har varit lite turbulent i klassen jag är mentor för och jag tog lite lektionstid i förmiddags till att sätta lite tankar i rullning hos eleverna inför sportlovet. Nu under filmen går tankarna runt hos mig istället...

Min romantiska bild av läraryrket tar plats på Forum i antikens Rom. Här höll lärare och elever djuplodande dialoger, ett ömsesidigt utbyte av tankar och idéer som var givande för alla parter. I denna illusion har eleverna en egenskap gemensamt som gör det hela så lyckat: de vill veta mer...

Dagens skola ser inte riktigt ut så. Tanken på att gymnasieskolan skulle vara en frivillig instans i utbildningsväsendet är utholkad och inget jag tänker diskutera, men det innebär i slutänden att långt ifrån alla elever som läser på gymnasiet är vetgiriga. Några elever ser sig tvingade att gå i skolan medan andra faktiskt tycker det är intressant att lära. Detta skapar naturligtvis splittrade grupper som är utmanande att arbeta med. Något annat jag tror präglar klimatet i dagens skolklasser har sin grund i media, och det är här ni graf-elever kan läsa lite extra noga. Jag vill droppa några rader om konsumtionssamhället och medieklimatet.

Det var förvisso innan jag var född, men min uppfattning av det svenska 70-talet är att man talade mycket om gemenskap och solidaritet. Det var en period som präglades av socialistiska grundtankar som skulle främja kollektivet som helhet, och det enskilda hemmets ekonomi var inte nödvändigtvis på topp. När jag var liten under 80-talet fick jag och mina två syskon dela på en läsk på lördagarna. Det blev ungefär 1 dl per skalle, och nog brukade min storebror mygla till sig några milliliter mer i sitt glas. Andemeningen jag vill illustrera är att man gjorde saker tillsammans och höll ut, trots vedermödor.

Under slutet av 80-talet svänger de hårda tiderna och blir till en ekonomisk högkonjunktur där folk börjar få gott om pengar och väljer en borgerlig regering. Företag och reklambyråer tar fasta på den ökade köpkraften och svänger helt från att värdera gemenskap och solidaritet mot att vädja till konsumenten genom narcissistiska argument. Nu heter det: "Jag och Min Magnum (Unilever/GB Glace)" och "Because You're worth it (L'Oreal)". Produkter du kan skämma bort dig själv med lika snabbt som du kan säga "VISA-kort".

Så tillbaka till gruppdynamiken. Generationen födda kring 90-talet har knappast fått många andra intryck än dessa narcissistiska värderingar genom media och somliga har säkert fått uppfattning av att solen roterar kring just dem. Och det är viktigt att vara i centrum. Om vi lägger till den nya tekniken där mobiltelefoner och MSN tagit över en stor del av det sociala livet (själv brukade jag gå hem till mina kompisar och knacka på för att se om de var hemma) och där man "inte existerar" om man inte konstant är online, har ett inlogg på facebook eller exponerar sitt känsloliv på någon blogg så inser vi snart att ungdomarnas tillvaro måste vara oerhört komplicerad. Hur finner man tid, och blir man inte stressad av att ständigt vara tillgänglig? I gymnasieskolan läggs mer ansvar på eleven än i grundskolan och det kan lätt uppstå gråt och tandagnisslan då elever kommer till insikt att det faktiskt är vi som snurrar runt solen och inte tvärtom.

Så om den yngre generationen under sin uppväxt präglats av och utan eftertanke absorberat medias budskap om hur man kan köpa sig lycka eller frisedel från alla problem, så är det väl inte så konstigt om elever antar en egocentrerad roll i klassrummet? Så upplever jag det på vissa håll. Det är mycket jag, jag och jag... och man vet inte vad sina klasskamrater heter. Relationerna mellan individer kan liknas vid atomer i en ädelgas.

Ironiskt nog sitter jag lite i glashuset själv här i och med att jag driver denna blogg, men syftet är inte av exhibitionistisk natur utan att lyfta fram idéer som jag hoppas kan sätta era tankar i rullning... Och förväntas inte det av mig i min roll som lärare? Så åtminstone i min romantiska bild av läraryrket.

Ha nu ett bra lov så ses vi!

Lektion: Studiefrågor till Helvetica

2007 firade Helvetica 50-årsjubileum. Max Miedingers och Eduard Hoffmans projekt Neue-Haas-Grotesk lanserades 1957 och bytte 1960 namn till Helvetica (latinska namnet på Schweiz) för att kunna nå en internationell marknad. Och typsnittet mötte en enorm publik. I morgon ser vi Gary Hustwits dokumentär med samma namn och jag lovade tidigare idag att publicera studiefrågorna till filmen.

Så efter att ha tryckt ut ett gäng Elev-ID-kort, lirat fotboll, lagat och ätit middag har jag äntligen fått lite ro här hemma att tänka till på uppgiftens karaktär.

Vi börjar nu nå en nivå i undervisningen där jag inte direkt har några baskunskaper föreläsa kring. Även om några elever missat teori och kanske fortfarande har svårt att skilja på olika typsnittsfamiljer så kommer jag inte att försöka banka in dessa genom att hålla fler föreläsningar och G-prov. Istället präglas C-kursen av exempel/analyser på hur andra tagit sig an grafiska utmaningar, exempel på do's-and-don'ts, vi kommer se dokumentärfilmer i fördjupande syfte och för att få inspiration i vårt eget arbete och ni kommer få ta del av mer eller mindre filosofiska spörsmål kring ämnet.

Appropå filosofi/ideologi så gav min resa till Stockholm med Brice i höstas material för eftertanke och har såhär ett par månader i efterhand gett uppslag till en idé. Kanske långsökt, men jag skulle ändå vilja jämföra typografi med det periodiska systemet i det att bokstaven är en slags "odelbar". Dvs. en unik enhet som man skulle kunna jämföra med ett grundämne. I bokstavsformerna, är uppstaplar, ansvällningar, x-höjd, hårstreck mm. dess [P]rotoner, [N]eutoner och [E]lektroner och olika kombinationer av dessa [P], [N] och [E] ger olika bokstavsformer vilket innebär nya grundämnen/typsnitt.

Periodiska systemet. Screenshot från: http://www.ptable.com/

Skulle man hårdra detta resonemang skulle man kunna också se att vissa typsnitt har en enklare och "lättare" uppbyggnad (se H, väte i periodiska systemet) medan andra har en "tyngre" och mer komplex uppbyggnad (se Uuo, ununoctium). Utifrån vilka kriterier denna separation mellan typsnitt skulle göras har jag i nuläget inte listat ut men jag är säkert på att en kreativ typograf skulle hitta en adekvat lösning och kunna visualisera tanken i en matris liknande det periodiska systemet.

Men nog om detta... till studieuppgifterna för filmen:

Studiefrågor till Helvetica (Gary Hustwit, 2007, Plexi Productions)

1. Resonera kring hur ett typsnitt kan kommunicera med sin form.

2. Ge exempel på viktiga kriterier för ett kommersiellt typsnitt.

3. Vilka kulturella/politiska anledningar kan du komma på som gör att du undviker eller begränsar användandet av vissa typsnitt?

4. Man skulle förenklat kunna säga att det finns två typer av grafiska formgivare. Hur resonerar den äldre respektive yngre generationen om modernismens och post-modernismens inverkan på den grafiska formen?

5. LBS har typsnittet Akzidenz-Grotesk i sin grafiska profil. Vad har det för släktskap med Helvetica?

6. Som ni sett är mitt skrivbord, min skärmsläckare och annat till stora delar bestående av typsnittet Helvetica. Det är inte för att jag tycker att det är världens bästa typsnitt (Frutiger och Univers känns mer tidsriktiga till exempel och med Windows Vista distribuerades några nya vackra sans-seriffer som jag gärna använder). Men Helvetica är en tidsmarkör. Tolka detta påstående.

7. Den äldre generationen formgivare skolades utan de digitala verktyg vi har idag.
A) Vilka fördelar respektive nackdelar tycker du finns med att arbeta med datorer?
B) Hur tror du att du skulle arbeta med en grafisk produktion om du inte hade en dator? (ge konkreta exempel på metoder, material etc.)

Ni kommer dessutom att få ut dessa studiefrågor i pappersform direkt på morgonen då vi samtidigt går igenom en del luriga begrepp som dyker upp i filmen och vi kommer att köra en översiktlig genomgång om konst och arkitektur mellan 20-talet till 80-talet för att få perspektiv på begreppen modernism och postmodernism.

Bra jobbat idag! Hoppas alla är pigga och glada i morgon också... trots eventuellt studentfirande.