Artikel: Grids (del 4/4 - Sammanfattning)

Denna artikelserie har behandlat begreppet "grids". Ett system och förhållningssätt som kan underlätta för oss i vår grafiska formgivningsprocess och som kan spara mycket tid åt oss om vi använder det.

Gridsystemet kan, som vi sett exempel på, utformas symmetriskt genom att man arbetar med likformiga eller jämnt delbara enheter. Man kan också arbeta med ett asymmetriskt gridsystem baserat på exempelvis gyllene snittet.

För webben kan vi använda oss av det 960 pixlar breda systemet som är lagom brett för dagens standardupplösningar på skärmar och som är jämnt delbart med en vansinnig massa tal (varför vi kan uppnå en mängd olika grafiska kompositioner inom ett och samma gridsystem).

Jag talade i artikelseriens första del om Joseph Müller-Brockmann. Jag har nu köpt nyutgåvan av hans bok "Grid systems in Graphic Design" (1981, 2008). Specialbeställningen tog ca 2 veckor och gick lös på 700 kronor på Halmstad Bokhandel. Väl värt!

Här har vi verkligen ett bokomslag som talar om vad boken handlar om. Det är mycket ärligt och lämnar inte mycket åt fantasin. Innehållet kommer att vara inrutat, fackmässigt och förmodligen ganska nördigt.

Boken är indelad i två spalter där vänsterspalten är på engelska och högerspalten är på tyska. Brödtexten är satt i Helvetica och bokens layout är mycket rationell, saklig, kanske lite torr... men detta ligger ju i sakens natur när man grundligt ska beskriva modernismens grundläggande layoutprinciper. Hojta till om ni vill bläddra i boken så tar jag med den hemifrån.

Precis som omslaget och bokens titel gör gällande så handlar boken om grids. Detta uppslag visar på formgivning utefter ett gridsystem. Men detta är ni ju redan bekanta med efter att ha läst denna artikelserie.

Jag hoppas innerligt att ni tar del av och återkommer till den fakta jag sammanställt i denna artikelserie när ni arbetar med era projekt. Jag tror att det hjälper er en bra bit på vägen. Självklart kan ni också fråga mig om tips och tricks när ni väl sitter och utformar era gridsystem.

Detta var sista delen i artikelserien, men håll ögonen på "grids"-etiketten här på graf-bloggen framöver. Det lär dyka upp mer matnyttigt material.


Läs föregående delar i artikelserien:
Artikel: Grids (del 1/4 - Introduktion)
Artikel: Grids (del 2/4 - Grids i trycksaker)
Artikel: Grids (del 3/4 - Grids för webben)

Humor: Hitler ondgör sig över typsnitt mm.

Jag kom precis hem ifrån att ha lirat ett parti Settlers (brädspelet) med gamla bekanta och numera nya bekanta. Vi halkade där in på en diskussion om typografi eftersom jag dagen till ära hade min Helveticatröja på mig. Vilken isbrytare, va?!

Min kollega Magnus introducerade mig för ett tag sen inför en ofta parodierad scen i filmen "Der Untergang" (2004) där Hitler bryter samman och skäller ut sina närmaste män. Jag fick ikväll ett tips om en variant som behandlar typografi. Jag bara måste dela med mig!

Designer daily har här gjort en ruskigt skön variant där Hitler ondgör sig över sin inkompetenta marknadsavdelning som vill använda Comic Sans i affischpropagandan. Klicka på bilden nedan. Jag hade ont i magen och var tårögd av skratt efteråt.

Hitler tycker inte att Comic Sans ger rättvisa åt propagandakampanjen och ångrar att han stängde ner den modernistiska konst- och designskolan Bauhaus. De kunde skapat snyggare och effektivare typografi som vunnit respekt i hela Europa.

Fler underhållande klipp baserade på samma scen:
Hitler ondgör sig över att hans undertextare missbrukar en lågbudget-Font-CD
Hitler ondgör sig över ny firmware till Canon 5Dmk2
Hitler ondgör sig över Canons nya modell 7D

Edit 2010-02-01:
Hitler ondgör sig över Apples iPad

Artikel: Grids (del 1/4 - Introduktion)

Man brukar säga att grafisk kommunikation omfattar tre arbetsområden: typografi, bildhantering och layout.

Dessa tre måste samverka för ett bra slutresultat och de ger alla utmaningar på sitt eget sätt. Denna artikelserie kommer i sina fyra delar främst att inrikta sig på layout och i synnerhet grids.

Så, vad är då ett grid?
En stor utmaning med grafisk design är layout. Det har alltid varit komplicerat och det är något som inte riktigt går att ta på. Vi kan oftast se när en text är felstavad, där tecknen har dålig kerning eller är skrivet i ett opassande typsnitt och vi kan ofta se när ett fotografi är felaktigt beskuret eller har fel färgsammansättning, men när det kommer till layout säger somliga att det ska "kännas" rätt. Luddigt, eller hur? Vaddå kännas?

Det är just den här subjektiviteten som ett s.k. grid kan hjälpa oss att kringgå.

Vi kan ibland se skräckexempel på dålig layout i mindre lokaltidningar eller på den lilla lokala biografen med reklam som surrar förbi i ett powerpoint-bildspel före filmen. Nedan har vi en reklambild från 1938 där man sprängt in text i en jämrans massa olika typsnitt på varje tänkbar yta som inte innehåller några bildelement. Det hela upplevs som ganska rörigt och ostrukturerat. Håller ni med så långt?

Annons för Whitman Easter Chocolates, 1938.

För att kringgå strukturproblem som dessa har man uppfunnit gridsystemet, ett universellt hjälpmedel som kan tillämpas i alla möjliga former, för posterdesign, för bokdesign, för webbdesign eller varför inte i 3D-formgivning? Rutnätet konstrueras efter de behov man har för sin layout och fungerar som en mall där vi placerar text och bild i enlighet med vårt linjesystem. Gridsystemet till vänster ser kanske inte mycket ut för världen men rätt använt är det guld värt.

Joseph Müller-Brockmann som var en schweizisk grafisk formgivare, en gammal räv i sammanhanget, skrev 1981 en bok om grids och menar:

"The grid system is an aid, not a guarantee. It permits a number of possible uses and each designer can look for a solution appropriate to his personal style. But one must learn how to use the grid; it is an art that requires practice."

Från modernismen...

Grundtankarna till detta system uppstod efter första världskriget då behovet av att återuppbygga samhället efter bombräderna ledde till nytänkande. Inom konstvärlden hade man börjat experimentera med allt mer förenklade former och arkitekturen började ta ett allt mer strikt och funktionellt uttryck, det var bara naturligt att den grafiska formen gick samma väg. Denna väg brukar vi kalla modernism, och vi ser tydligt kopplingen mellan Brockmanns gridsystem och exempelvis Mondrians neoplastiska konstverk nedan.

Piet Mondrian: Composition with Red, Blue, Black, Yellow, and Gray, 1921.

I denna artikelserie ska jag försöka visa på några tillämpningsområden och praktiska utföranden för gridsystem, både på trycksidan och för digital publicering.