Lektion: Reklamkampanjer

Under veckorna som gått sedan senaste det blogginlägget har samarbetet fortsatt mellan graf- och fotoeleverna. Denna gång har det handlat om att ta fram reklamkampanjer/reklammaterial riktade mot företag i närområdet som tackat ja till att bli en del av elevernas projekt.

Reklamprodukterna som framkommer ska ha tydlig koppling till respektive företag och gärna visa på någon speciell produkt/tjänst eller helt enkelt vara varumärkesbyggande.

Företagen som tackat ja till att medverka har varit Go-Nature (sysslar med vildmarksutrustning och vildmarksaktiviteter), Caesar Design (ritar och säljer kök), Gastro Shop (säljer lite exklusivare matvaror) samt Wapnö (mjölk-/mejeriprodicent).

Eleverna har arbetat enligt den kreativa processen (se bild nedan) som börjar med research (konkurrentanalyser, intervjuer etc.) för att logiskt efterföljas av idéfasen där man kläcker en kvantitet av idéer för att sedan välja ut de bästa idéerna och går vidare till produktion med fotografering, illustration, sättning och allt vad det innebär.

Den kreativa processen / Designprocessen

Eleverna börjar bli mer och mer säkra på hur bilder ska tas och hur man arbetar med sättning av text och layout, och den kanske största utmaningen för eleverna i detta projekt harvarit copy. Att få en tydlig koppling mellan bild och text, att komponera meningar och välja ut ord som möter reklamens målgrupp och som verkar i symbios med bilden och förstärker budskapet.

Nog babblat. Här följer ett axplock av reklamprodukter (annonser och broschyrer i olika format) som skapats i veckan. Mycket nöje!

Mikaela och Johanna

Alex P, Karin och Emma Wa

Ida och Sara

Emmy S och Sofia A

Mimmi, Emy och Emma Wi

Alex N och Eric

Filip, Dan och Susanna

Victor, Malin D och Julia Z

Martina, Malin N och Betina

Jakob, Sigrid och Josefin

Projekt: "Jag jobbar inte med sån't jag är dålig på..."

 

Som projektarbete valde jag att göra en bok med bra bilder, lite text och en schysst layout. Det jag fick på köpet var sena kvällar, många timmar och troligen så försvann hälften av att hår på huvudet.

Layoutarbetet började i slutet på Februari, med en tanke om hur stor boken skulle vara. Först var måtten 19*20cm men det slutade med att den blev 15*16cm efter ganska mycket ändringar.

Jag tog materialet och började skissa på ett system av olika grids i InDesign och satsade på att få rätt marginaler på boken. När jag väl fått ihop mitt system så blev det snabbt en fråga hur jag skulle göra för att det skulle finnas en röd tråd genom hela layouten utan att få varje uppslag att se likadant ut. Jag började skissa på hur bilderna skulle ligga och vilka bilder som kunde vara mindre och vilka som borde vara lite större.

Redan tidigt i min tankeprocess var min plan att använda Helvetica, jag tycker att Helvetica är ett bra och snyggt typsnitt som passar mig utmärkt. Det fanns egentligen aldrig några alternativ till det hela utan det handlade mer om vilken storlek man skulle ha på texten och om det skulle vara en fetmarkerad någonstans text eller inte.

Väl såhär långt hade nog en fjärdedel av håret försvunnit och mer höll på att försvinna. När jag la mina linjer och vissa bilder tänkte jag bara delvis på utfallet som behövdes så de flesta bilderna fick jag göra om för att det skulle fungera snygg med alla marginaler m.m.

Efterhand som sakerna började falla på plats kom man på små saker som kunde göra hela layouten bättre. T.ex. är "kapiteltext" uppe på varje sida en sådan liten detalj som enligt mig fyllde ett litet tomrum man inte tänkt på tidigare.

Sista saken som gjordes boken var ett omslag, jag hade redan från början en idé om att jag skulle göra så det såg ut som en anslagstavla där man hade provat fram olika förslag på omslag. Så jag skrev ut några bilder och tejpade upp på en anslagstavla samtidigt som jag skrev ut texten "Jag jobbar inte med sånt jag är dåligt på.." och satte upp med häftstift för känslan att den bara är provisoriskt uppsatt.

Kontentan av det hela är att hela processen var lätt värd att mängder med timmar och allt håret som försvann..

/Benjamin.

Nyhet: Site-launch och tree-shirt-bidrag

Tillbaka på jobbet igen efter en galet aktiv vecka! Både snowboardåkning, snöskottande, php/css-kodande och illustrator-freakande har hunnits med. Jag har fått alla registeringshandlingar från bolagsverket och skatteverket rörande mitt företag och dessutom bytte jag upp mig från min gamla Sony Ericsson k608i från början av milleniet till en splirrans ny Nexus One.

Mycket har hunnits med som jag under de vanliga arbetsveckorna här på skolan bara skulle kunna drömma om, men nu kör vi igång igen med full kraft fram till påsklovet! Är ni taggade?

Site-launch: Bitter.as

Den mer eller mindre tramsiga mikrobloggen Bitter som undertecknad jobbat på till och från under de senaste månaderna är nu äntligen klar! Det är en sida där man anonymt kan posta ett 140 tecken långt meddelande där man outar sitt plötsliga missnöje. Kanske hinner man medan man komponerar sin text lugna ner sig såpass att man inte drar knytnäven i tangentbordet framför sig eller gör något annat dumt. Se det gärna som en variant av att räkna till tio (metoden man lärde sig som liten knodd för att undvika slagsmål på skolgården).

Bitter finns på http://www.bitter.as/ och används vid behov.

Har du också haft en dålig dag någon gång? Klart att du har!

Kanske strular skrivaren på kontoret, kanske missade du bussen i morse eller grämer dig över något annat... Nu kan du dela med dig av din skitdag online!

Var först med att upptäcka Bitter, en mikroblogg du kan och bör använda för att lätta på trycket innan du löper amok i hämningslöst ursinne bland kollegor, klasskamrater eller i glada vänners lag.

Tillsammans står vi starka i flodvågen av alla de i-landsproblem som sköljer över oss varje dag!

Bitter.as - Din skitdag online.

Jag vet ännu inte riktigt hur denna site kommer att kunna missbrukas, men skulle så vara fallet och det blir ohanterligt kanske den får läggas ner. Den var kul att bygga i vilket fall som helst. Rent layoutmässigt bygger siten på 960.gs, det 960 pixlar breda gridsystem jag talat om tidigare (läs under etiketten Grids), och nedan bifogas en bild som visar hur 12-spaltsvarianten använts.

Siten är totalt 820 pixlar bred, 640 pixlar för huvudfönstret och 160 pixlar för annonsfältet (+20 pixlar i mellanliggande spalt).

Tree-shirt: preview

I ett tidigare inlägg berättade jag om en designtävling där man skulle skapa ett t-shirttryck. Jag fick ett par eftermiddagar/kvällar till att sitta med illustrator och pula med mitt bidrag efter att ha hjälpt min far på dagarna med snöskottning uppe i Kungsbacka. Här kommer en preview:

Det är inte helt okomplicerat att jobba med en tvåfärgsbegränsning, men det är fantastiskt roligt!

Nu ger vi järnet fram till påsk igen!

Nyhet: Melodic Fluke - OUT NOW!

Jag fick äran att jobba med den grafiska formen till Melodic Flukes självbetitlade debutalbum. Foto: Martin Knutsson, 2010.

Efter två år "in the making" har Melodic Fluke, ett rockband av halländsk härkomst, släppt sin självbetitlade skiva. Två av bandmedlemmarna är kollegor till mig och jag blev tillfrågad om jag ville hjälpa till med art direction för albumets cover. Det är klart man ställer upp! Jag tänkte här göra lite reklam för skivan men framför allt berätta om designprocessen bakom albumets omslag.

Bandet hade redan idéer kring hur albumets omslag skulle se ut och de hade redan tagit fotografier när jag kom med i bilden (fotograf: Thomas Klenze). Bandet ville nu ha någon slags logotyp till bandnamnet och ha hjälp med layout av låttitlar, "tack-till..." mm. (s.k. linear notes) samt layout och anpassning av materialet enligt tryckeriets riktlinjer.

Uppdraget bestod i att utveckla en logotyp och en grafisk form för produkten som andas de värden bandet förmedlar med sin musik. Man ska få en känsla av musiken genom omslaget.

Logotyp

För att kunna utveckla logotypen bad jag omedelbart om att få höra låtarna för att få en känsla för vilket formspråk som kunde passa innan jag började skissa. Kort därefter fick jag en bränd skiva med låtarna i samma ordning som de skulle ligga på den färdiga skivan. För mig fungerar det bäst att skissa för hand med en bläckpenna på icke-linjerat eller rutat papper. Det Moleskine-anteckningsblock jag fick av min kollega Brice (när jag fyllde år förra våren) tjänar mig väl i dessa avseenden och är vid det här laget full av skisser, lösa idéer och kladd.

En kvantitet av tidiga idéskisser...

... blev successivt mer raffinerade och mer lika slutprodukten.

Jag ville ha någon form av kalligrafiska eller dekorativa element med i loggan för att spegla den där "Home sweet home"-känslan jag fick av musiken, men samtidigt spelar ju bandet rockmusik i stil med Tom Petty & the Heartbreakers och loggan får inte dofta för mycket country. Bandets namn med robusta versala bokstäver såsom en egyptienne (slab-serif) i kombination med dekorativa kalligrafiska element blev lösningen.

Valet av typsnitt stod emellan två av mina absoluta favoritegyptienner: Clarendon och Rockwell. Båda typsnitten hintar om amerikanska värden men jag kände att Clarendons elegans fick vika sig för den tyngd och robusthet som Rockwell bidrar med till loggan.

Clarendon vs. Rockwell (0-1)

Några snabba layoutexempel sattes sedan ihop med några olika loggor i vinrött respektive vitt. Den vita lyfter kompositionen med sitt ljusa och luftiga intryck medan den vinröda utgör en färgklick på omslaget. Bandet föredrog det vinröda alternativet som en referens till Neil Diamonds "Home before dark" samtidigt som fotografiet med elstolparna ju utgör en referens till albumet The Legend of Johnny Cash.

Några olika tidiga layoutalternativ knåpades ihop i Illustrator och mailades till Melodic Fluke för kommentar. De bästa delarna arbetades vidare med.

Layout och färdigställande inför tryck

När väl loggan med sin triangelform var förankrad hos bandet var det dags att skapa layouten i InDesign. Det första steget var givetvis att kolla på tryckeriets mall där alla mått fanns specificerade. Jag snickrade ihop en mock-up i papper för att bättre förstå hur albumet skulle se ut i slutänden. Därefter var det en baggis att konstruera ett gridsystem i InDesign och börja montera text och bild.

Fotografier har färgseparerats enligt tryckeriets krav och text har vektoriserats, utfall på 3 mm. Läs mer om hur man praktiskt går tillväga för att skapa ett tryckfärdigt original i Artikel: Projekt till tryckfärdigt original.

Det blev en och annan provutskrift för att se till att alla detaljer såg bra ut, ett antal möten med Christian och Albin från bandet avverkades där vi diskuterade formen och även såg över korrekturen, men slutligen hade vi ett material som för båda parter kändes klart att skicka till tryckeriet för provtryck.

Mock-ups är icke att underskatta. Här är två olika som jag skapade under projektets gång. Den på rutat papper är givetvis från ett mycket tidigt stadie i projektet.

Provtryck. Sista steget innan man går ut i fullskalig produktion.

När provtrycket kommit från tryckeriet såg vi att layouten satt som en smäck, men bandet ville öka sepiatonen i fotografierna något. Färginställningarna ändrades i respektive bild med Photoshop och sedan uppdaterades länklistan i InDesign. Därefter exporterades en sista PDF att ladda upp till tryckeriets server. Projekt klart.


Sammanfattning

Detta projekt gjordes under hösten 2009 på kvällar efter jobbet och på helger. Den roligaste fasen tycker jag alltid brukar vara i början då man söker efter lösningen genom att skissa och göra research. Att layouta saker kan förvisso också vara kul, men det är ganska mycket ett mekaniskt arbete där man skapar sina layoutregler genom ett grid och sedan flyttar omkring bildelementen inom dessa ramar.

Att arbeta med skivomslag kan nog vara lite likt att jobba med inbjudningskort till ett bröllop. Projektet är ju helt och hållet någon annans baby. I det här fallet var det inga svärmödrar som skulle lägga sig i och ha synpunkter på den grafiska formen (jovisst, vi kan använda Zapfino, för all del! *suck*), men likväl har bandet i detta fall arbetat med skivan i två år och det är självklart att allt måste bli perfekt!

Följande kommentar fick jag via mail efter att ha skickat över en förhandstitt på arbetet. Det känns ju kul att få bekräftelse på att jag kanske pysslar med rätt saker här i livet ändå:

”	Fy fan va grymt, Knutsson! Hatten av. Alltid kul att jobba med proffs. - Christian Isaksson, Melodic Fluke

Kolla in Melodic Flukes webbsida och Myspace och köp skivan för en ynka hundring om du gillar vad du hör (kan köpas både via webbsidan och Skivlagret, Halmstad). Musiken lär även dyka upp på Spotify inom kort. Jag uppdaterar detta inlägg när så har skett.

Edit 2010-02-22: Albumet finns att köpa på iTunes.

Edit 2010-03-21: Bilder från albumets releasefest på B&B, Halmstad.

Edit 2010-03-21: Fler bilder

Edit 2010-04-26: Albumet finns nu på Spotify!

Nyhet: Kamera & Bild byter layout!

Tidningen Kamera & bild har bytt layout och en hel del positiva förändringar blev det.

Den gamla tidningen till vänster och den nya till höger.

Nu när första numret i år kom ut såg man direkt att framsidan var mer organiserad än tidigare. När man sen slog upp tidningen märkte man att typsnitten är ändrade, det jobbas lite mer med att det ska vara enhetligt vilket gör det hela mycket enklare att läsa.

Uppslaget "Nyheter" i den nya tidningen.

Den nya tidningen visar att man använder lite mer linjer för att rama in allt på ett lite bättre sätt. Allt blir lite enklare att läsa på grund av linjerna.

Uppslaget "Nyheter" i den gamla tidningen.

I den gamla tidningen var allt lite mer rörigt, visst det var fortfarande väldigt enkelt att läsa men man märker verkligen skillnaden mot den nya tidningen när man slår upp den.

Min åsikt är att den nya layouten gör Kamera & Bild ännu bättre.


/Benjamin

Artikel: Grids (del 3/4 - Grids för webben)

Vi har i de två föregående delarna i denna artikelserie introducerat grids och kikat på tillämpningar i print. Denna del fokuserar på webbtillämpning men kommer inte att gå in på hur man rent praktiskt stylar webbsidor. Det kanske tas upp i artikelform framöver.

Precis som i trycksaker är det viktigt att ha struktur även i digitala medier. Förmodligen är det till och med ännu viktigare att layouten är väl avvägd, tydlig och användarvänlig eftersom det finns så många andra snygga och roliga webbsidor bara några knapptryckningar bort. I och med skrivandet av denna artikel fick jag chansen att testa 960-gridsystemet men givetvis kan man arbeta enligt gyllene snittet eller enligt andra geometriska förhållanden om man så vill.

960 px är tillräckligt!
960.gs är ett utmärkt exempel på där man försöker visa på hur mångsidigt ett 960 pixlar brett gridsystem kan vara. Till denna artikel har jag valt att utgå ifrån 12-spaltsversionen av detta system när jag skapat en webblayout för en portfolio/weblog (men jag utnyttjar bara 820 pixlar i bredd till innehållet, läs vidare...).

Gridsystemet byggs upp på ett liknande sätt som när pressen arbetar med layout (läs Grids - del 2/4), där ytan delas in i spalter. 960-gridsystemet bygger i detta fall på 12 spalter (12 x 60 px), spaltmellanrum (11 x 20 px) och spaltfyllnad i ytterkanterna (2 x 10 px). Se figur nedan.

Guides på enklaste sätt utdragna till rätt positioner i Illustrator. Arbetsytan är 1280x800 vilket ger oss en idé om hur bred sidan blir i en av dagens standardupplösningar*.

Det blir visuellt mer tilltalande och enklare att tyda gridsystemet om vi sätter lite färg på det.

Eftersom jag redan innan betämt innehållet på sidan så underlättade det framtagningen av en layout som passar mina behov. Som synes utnyttjas inte de yttre spalterna alls varför innehållet snällt får samsas om en bredd på 960-((2x60)+2x10)=820 pixlar.

Så här ser sidan ut på en skärm med upplösningen 1280x800. De 820 pixlarna ser ut att räcka gott och väl för denna webbsida som nu blir lätt och luftig utan att kännas tom.

Att skapa gridet och att ta fram layoutförslaget ovan tog ungefär en halvdag och ännu är själva webbsidan inte i närheten av klar. Ska man fortsätta skapa webbsidan kommer det att handla om färgval, texturer och typografi där olika varianter ska testas och dessutom måste ju sidan vara snabbnavigerad och enkel att uppdatera. Det är några veckors arbete kvar om man ska gå vidare med projektet alltså...


Sista delen av denna artikelserie blir av sammanfattande karaktär. Håll till godo!

* Att uppösningen 1280x800 benämns som standardupplösning ovan baseras på Google Analytics statistik om besökare på denna sida (lbsgraf.blogspot.com) där 31% hade denna upplösning vid besöket på sidan, 21%-1680x1050, 19%-1280x1024, 9%-1024x768 (som är lägsta uppmätta upplösning) och övriga har haft upplösning i ungefär samma storleksordning.

Artikel: Grids (del 2/4 - Grids i trycksaker)

När vi arbetar med layout måste vi inse att det hela handlar om att på bästa sätt strukturera ett text- och bildinnehåll på en yta.

Det första vi måste göra är att bestämma storleken på denna yta, ett bredd- och ett höjdmått som vi baserar på innehållets karaktär och den grafiska produktens användningsområde.

Denna del av artikelserien behandlar grids för trycksaksproduktion och jag kommer här att presentera ett par praktiska tillämpningsområden för grids i denna miljö. Det är viktigt att poängtera att exemplen är helt gripna ur luften och att man i ett skarpt läge måste tänka till kring vilka behov man har när drar ut linjer i gridsystemet. I dessa exempel drar jag ju bara ut linjer för att visa på principen.


Symmetrisk indelning av ytan
A-serien (ISO 216) bygger på proportionerna 1:1.414. Detta pappersformat använder vi dagligen både i Sverige och i de flesta andra länder och verkar därför vara ett lämpligt format som utgångspunkt i mina gridexempel. Principen för det symmetriska gridsystemet som visas nedan skulle fungera utmärkt för såväl tidningslayout som affischlayout eller produktkatalogformgivning.

(1) Att dividera A4-arkets mått med talet 2 och sätta ut linjer i vertikal respektive horisontell led ger oss mittpunkterna på respektive sida (105x148,5 mm) och därigenom också mittpunkten på ytan.
(2) Att dividera med 3 ger oss linjer på bredden vid 70 mm och 140 mm, och på höjden får vi linjer vid 99 mm och 198 mm.
(3) Fortsätt på liknande sätt genom att dividera med olika tal och till slut har du ett grid som påminner om denna figur.
(4) Du kan nu börja experimentera med hur text ska sättas och bild ska placeras.


Asymmetrisk indelning av ytan
Förra exemplet byggde på ett symmetriskt grid där alla linjer i rutnätet hade en motsvarande linje på motsatt sida mittaxeln. Nedan visar jag ett exempel på ett grid som även här utgår ifrån ett A4 (210x297 mm), men som är asymmetriskt. Denna layout skulle kunna fungera i magasinsform eller i bokform. Här finns också en tillämpning av gyllene snittet (detta matematiska förhållande kan du läsa mer om i Artikel: Gyllene snittet).


(1) (2) (3) Dessa streckade linjer dras ut först för att ge riktlinjer för hur satsytan ska placeras på pappersytan. I exemplet ovan satte jag toppmarginal 30mm och därigenom får jag måtten för övriga marginaler genom att titta var skärningspunkterna hamnar på de streckade diagonalerna. Yttermarginal:42 mm, innermarginal: 22 mm, bottenmarginal: 30 mm läses av.
(4) Satsytan delas in i två kolumner med en spalt på 4 mm. Delningen tänkte jag göra med teorin om gyllene snittet som bas. Eftersom satsytan är 146 mm (210-42-22 mm) och gyllene snittets proportioner är 1:1.6185 ska delningen ske 90 cm ifrån innermarginalen (146/1.6185).
(5) Lägg nu in fler horisontella linjer (och ev. även vertikala linjer) där du tror att det kan passa. Jag delade i exemplet ovan bara in satsytan i tre lika delar vilket gav styckenas höjd på jämna 79 mm (297-30-30=237 mm, som divideras med 3).


Givetvis använder sig dagspressen av grids eftersom det underlättar det formgivande arbetet och skapar helhet och struktur. Det blir dessutom förhållandevis lätt att planera och beräkna hur många tecken en viss artikel får lov att innehålla. Gridkonstruktionen är beroende på vilket storleksformat tidningen har (Broadsheet, Berliner, Tabloid etc.). För tabliodformatet ser vi ofta sidor baserade på fem- eller sex lika breda spalter som delar in ytan och sätter riktlinjer för hur man planerar och placerar innehållet. Kolla själva i en dagstidning så kommer ni snart att se mönstret! Läs en intressant artikel om ämnet på A4.

Denna del av artikelserien om grids visade på hur man kan arbeta med gridsystem i print. Innehållet är kort och koncist och kan säkert vara lurigt att greppa vid första ögonkastet. Titta på bilderna och försök följ texten. Skapa gärna ett eget grid i InDesign efter instruktionerna samtidigt som ni läser. Det viktigste är att ni börjar tänka i grids och börjar experimentera med dem nu när ni fått lite ingångsvärden. Att skapa gridsystem är ett hantverk och övning kommer att ge färdighet.

Nästa del i artikelserien kommer att handla om gridsystem för digitala medier och då i synnerhet för webbformgivning.

Artikel: Grids (del 1/4 - Introduktion)

Man brukar säga att grafisk kommunikation omfattar tre arbetsområden: typografi, bildhantering och layout.

Dessa tre måste samverka för ett bra slutresultat och de ger alla utmaningar på sitt eget sätt. Denna artikelserie kommer i sina fyra delar främst att inrikta sig på layout och i synnerhet grids.

Så, vad är då ett grid?
En stor utmaning med grafisk design är layout. Det har alltid varit komplicerat och det är något som inte riktigt går att ta på. Vi kan oftast se när en text är felstavad, där tecknen har dålig kerning eller är skrivet i ett opassande typsnitt och vi kan ofta se när ett fotografi är felaktigt beskuret eller har fel färgsammansättning, men när det kommer till layout säger somliga att det ska "kännas" rätt. Luddigt, eller hur? Vaddå kännas?

Det är just den här subjektiviteten som ett s.k. grid kan hjälpa oss att kringgå.

Vi kan ibland se skräckexempel på dålig layout i mindre lokaltidningar eller på den lilla lokala biografen med reklam som surrar förbi i ett powerpoint-bildspel före filmen. Nedan har vi en reklambild från 1938 där man sprängt in text i en jämrans massa olika typsnitt på varje tänkbar yta som inte innehåller några bildelement. Det hela upplevs som ganska rörigt och ostrukturerat. Håller ni med så långt?

Annons för Whitman Easter Chocolates, 1938.

För att kringgå strukturproblem som dessa har man uppfunnit gridsystemet, ett universellt hjälpmedel som kan tillämpas i alla möjliga former, för posterdesign, för bokdesign, för webbdesign eller varför inte i 3D-formgivning? Rutnätet konstrueras efter de behov man har för sin layout och fungerar som en mall där vi placerar text och bild i enlighet med vårt linjesystem. Gridsystemet till vänster ser kanske inte mycket ut för världen men rätt använt är det guld värt.

Joseph Müller-Brockmann som var en schweizisk grafisk formgivare, en gammal räv i sammanhanget, skrev 1981 en bok om grids och menar:

"The grid system is an aid, not a guarantee. It permits a number of possible uses and each designer can look for a solution appropriate to his personal style. But one must learn how to use the grid; it is an art that requires practice."

Från modernismen...

Grundtankarna till detta system uppstod efter första världskriget då behovet av att återuppbygga samhället efter bombräderna ledde till nytänkande. Inom konstvärlden hade man börjat experimentera med allt mer förenklade former och arkitekturen började ta ett allt mer strikt och funktionellt uttryck, det var bara naturligt att den grafiska formen gick samma väg. Denna väg brukar vi kalla modernism, och vi ser tydligt kopplingen mellan Brockmanns gridsystem och exempelvis Mondrians neoplastiska konstverk nedan.

Piet Mondrian: Composition with Red, Blue, Black, Yellow, and Gray, 1921.

I denna artikelserie ska jag försöka visa på några tillämpningsområden och praktiska utföranden för gridsystem, både på trycksidan och för digital publicering.

Artikel: Gyllene snittet

Så fort det handlar om konst, arkitektur eller formgivning så dyker det s.k. gyllene snittet upp för diskussion. Vad är detta för mystiskt förhållande, och hur kan vi använda det i vår grafiska formgivning?

Det gyllene snittet är ett geometriskt samband som anses vara speciellt vackert och harmoniskt. Harmoni är något som eftersträvats i alla tider och redan de gamla grekerna, för att göra en traditionell inledning på denna utläggning, intresserade sig för det matematiska förhållande som kunde återfinnas både i naturen och i olika geometriska kroppar. Man byggde till och med palats åt gudarna efter dessa proportioner och konstnärer har genom tiderna använt sig av teorierna i arbetet med sina konstverk. Begreppet "gyllene snittet" togs dock inte i bruk förrän på 1800-talet.

Fibonacci, italiensk matematiker, levererade på 1200-talet e. Kr. en talföljd där kvoten mellan två på varandra följande tal konvergerar mot talet 1,618... (se talföljd nedan). Decimalföljden är oändlig, men talföljden som sådan går att använda i exempelvis typografiska sammanhang.

Talföljden lyder: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34...

Man anser att dessa värden med fördel kan appliceras på typgrader där en rubrik kunde få graden 34p, en mellanrubrik 21p, brödtext 13p och bildtext eller fotnoter 8p.

Gyllene snittet i sin geometriska representation.

Man kan också tänka sig förhållandet som en rektangel med förhållandet 1:1.618. Rektangeln är varken för lång eller för kort, för dynamisk och instabil eller för stel och statisk. Rektangeln är helt enkelt i harmoni. Kan vi utnyttja detta genometriska samband i konkreta layoutsammanhang? Självklart! Läs vidare på bloggen så kommer det sannolikt att dyka upp exempel på detta.

Edit: Läs om gyllene snittets tillämpning i layout i denna artikel om grids.