I denna del av artikelserien kommer jag att på enklaste sätt presentera hur man kan arbeta med metoderna brainstorming, slip-writing och storyboarding, samt vilka vinster som finns med respektive metod och vad man behöver se upp med. Dessutom ska vi titta på en modell för att utvärdera idéer.
Artikelserien består av fyra delar:
Del 1 - Introduktion
Del 2 - Teori
Del 3 - Metoder
Del 4 - Tips/Tricks
Artikelserien består av fyra delar:
Del 1 - Introduktion
Del 2 - Teori
Del 3 - Metoder
Del 4 - Tips/Tricks
Brainstorming
Brainstorming beskrevs som metod av Alex Osborn (1953) och har sedan dess varit en välfungerande metod för att ta fram nya idéer inom olika organisationer. Metoden baseras på två huvudprinciper: bedömning skjuts upp till senare och kvantitet föder kvalitet. Den förstnämnda är tänkt att stävja den rädsla många har för att lämna ifrån sig idéer, den andra bygger på uppfattningen om att bra idéer är sällsynta och att det då är större chans att finna en bra idé om det totala antalet idéer är stort. I praktiska brainstormingsessioner brukar man sammanställa fyra regler utifrån dessa två principer:
1. Ingen kritik - under sessionen får ingen värdera eller kritisera egna eller
andras idéer.
2. Freeriding - låt fantasin flöda. Ingen idé är för galen eller opraktisk för att
nämna.
3. Kvantitet - medlemmarna uppmanas att komma på så många idéer som möjligt.
4. Kombinera - spinn gärna vidare på idéer som redan kommit till tals. Utveckla dem!
Man sitter förslagsvis kring ett bord under sessionen där någon antecknar de idéer som framkommer. Fördelarna med brainstorming är att nya tankar lyfts fram i ljuset, men fortfarande är det svårt att hålla sig objektiv i alla lägen och många håller inne med idéer av rädsla för kritik.
En variant av brainstorming är slip-writing, där gruppmedlemmarna skriver ned eller ritar sina idéer kring ämnet på papperslappar. Dessa papperslappar läggs sedan i en gemensam hög för att senare lyftas till diskussion. Detta eliminera risken för att medlemmarna känner sig oroliga för att de egna idéerna ska kritiseras. Post-It-lappar brukar vara lämpliga i dessa sammanhang eftersom man lätt kan klistra upp idéerna på en vägg och enkelt kan sortera bland dem.
Storyboarding
Storyboarding är en visuell metod för att generera idéer kring ett projekt. Det bygger på en slags collageteknik, där man arbetar med bilder/tidningsurklipp för att skapa en bild/känsla av sin målgrupp (även kallad muse). Nedan visar jag en liten seriestrip som har fungerat som storyboard i ett designprojekt jag arbetade med för några år sedan. Projektet handlade om att ta fram en kollektion sportartiklar och storyboarden visar på en s.k. "lead user" (extremanvändare) inom målgruppen och hur denne kan tänkas använda produkterna genom sin livsstil.
Utvärdering med NVR
I artikelseriens andra del (del 2 - Teori) diskuterades kreativa produkter. För att utvärdera en idé kan man faktiskt använda sig av de teorier som presenteras där i form av faktorerna: [N]yhetsvärde, [V]erifikation och [R]ealiserbarhet. Ställ upp en skala, ex. 1-5 där 1=dålig och 5=utmärkt, addera talen [N], [V], [R] för att få fram en [S]umma.
Exempel: Marknaden eftersöker en bil som är lätt att fickparkera och vi har tre förslag till lösning på problemet.
1. Bil med fyrkantiga hjul > N=5 V=1 R=1 S=7
2. Bil med cylinderformade hjul > N=1 V=3 R=5 S=9
3. Bil med klotrunda hjul > N=5 V=3 R=3 S=11
Av de tre förslag som presenterats kan (1) (S=7) betraktas som mindre meningsfull. Den fick inte så höga poäng eftersom vi knappast kan fickparkera med en bil vars hjul inte rullar. (2) (S=9) tillför inget nytt gentemot de bilar vi ser idag, men (3) (S=11) är mest intressant av de tre då den löser problemet eftersom man kan glida in i parkeringsfickan i sidled. Däremot kan man diskutera hur lösningen rent tekniskt fungerar, hur bra säkerheten är, hur snabbt bilen kan köra på motorväg etc.
Metoden används ofta inom produktutvecklingen (industridesign mm.) men jag ser inga skäl att inte använda den för att utvärdera idéer inom grafisk formgivning. Är min grafiska produkt nytänkande [N]? Löser den problemet/fyller den behovet [V]? Hur stora är chanserna att göra verklighet av idén [R]? Du har [S], jämför nu dina olika lösningar. Förmodligen är en av dem bättre än de andra.
Sista delen i denna artikelserie kommer att fokusera på mitt eget förhållningssätt till kreativitet/inspiration och annat, med matnyttiga tips och tricks från egen erfarenhet och med ett par exempel ur min portfolio.
Brainstorming beskrevs som metod av Alex Osborn (1953) och har sedan dess varit en välfungerande metod för att ta fram nya idéer inom olika organisationer. Metoden baseras på två huvudprinciper: bedömning skjuts upp till senare och kvantitet föder kvalitet. Den förstnämnda är tänkt att stävja den rädsla många har för att lämna ifrån sig idéer, den andra bygger på uppfattningen om att bra idéer är sällsynta och att det då är större chans att finna en bra idé om det totala antalet idéer är stort. I praktiska brainstormingsessioner brukar man sammanställa fyra regler utifrån dessa två principer:
1. Ingen kritik - under sessionen får ingen värdera eller kritisera egna eller
andras idéer.
2. Freeriding - låt fantasin flöda. Ingen idé är för galen eller opraktisk för att
nämna.
3. Kvantitet - medlemmarna uppmanas att komma på så många idéer som möjligt.
4. Kombinera - spinn gärna vidare på idéer som redan kommit till tals. Utveckla dem!
Man sitter förslagsvis kring ett bord under sessionen där någon antecknar de idéer som framkommer. Fördelarna med brainstorming är att nya tankar lyfts fram i ljuset, men fortfarande är det svårt att hålla sig objektiv i alla lägen och många håller inne med idéer av rädsla för kritik.
En variant av brainstorming är slip-writing, där gruppmedlemmarna skriver ned eller ritar sina idéer kring ämnet på papperslappar. Dessa papperslappar läggs sedan i en gemensam hög för att senare lyftas till diskussion. Detta eliminera risken för att medlemmarna känner sig oroliga för att de egna idéerna ska kritiseras. Post-It-lappar brukar vara lämpliga i dessa sammanhang eftersom man lätt kan klistra upp idéerna på en vägg och enkelt kan sortera bland dem.
Storyboarding
Storyboarding är en visuell metod för att generera idéer kring ett projekt. Det bygger på en slags collageteknik, där man arbetar med bilder/tidningsurklipp för att skapa en bild/känsla av sin målgrupp (även kallad muse). Nedan visar jag en liten seriestrip som har fungerat som storyboard i ett designprojekt jag arbetade med för några år sedan. Projektet handlade om att ta fram en kollektion sportartiklar och storyboarden visar på en s.k. "lead user" (extremanvändare) inom målgruppen och hur denne kan tänkas använda produkterna genom sin livsstil.
Klicka på bilden ovan för en något mer högupplöst version.
Utvärdering med NVR
I artikelseriens andra del (del 2 - Teori) diskuterades kreativa produkter. För att utvärdera en idé kan man faktiskt använda sig av de teorier som presenteras där i form av faktorerna: [N]yhetsvärde, [V]erifikation och [R]ealiserbarhet. Ställ upp en skala, ex. 1-5 där 1=dålig och 5=utmärkt, addera talen [N], [V], [R] för att få fram en [S]umma.
Exempel: Marknaden eftersöker en bil som är lätt att fickparkera och vi har tre förslag till lösning på problemet.
1. Bil med fyrkantiga hjul > N=5 V=1 R=1 S=7
2. Bil med cylinderformade hjul > N=1 V=3 R=5 S=9
3. Bil med klotrunda hjul > N=5 V=3 R=3 S=11
Av de tre förslag som presenterats kan (1) (S=7) betraktas som mindre meningsfull. Den fick inte så höga poäng eftersom vi knappast kan fickparkera med en bil vars hjul inte rullar. (2) (S=9) tillför inget nytt gentemot de bilar vi ser idag, men (3) (S=11) är mest intressant av de tre då den löser problemet eftersom man kan glida in i parkeringsfickan i sidled. Däremot kan man diskutera hur lösningen rent tekniskt fungerar, hur bra säkerheten är, hur snabbt bilen kan köra på motorväg etc.
Metoden används ofta inom produktutvecklingen (industridesign mm.) men jag ser inga skäl att inte använda den för att utvärdera idéer inom grafisk formgivning. Är min grafiska produkt nytänkande [N]? Löser den problemet/fyller den behovet [V]? Hur stora är chanserna att göra verklighet av idén [R]? Du har [S], jämför nu dina olika lösningar. Förmodligen är en av dem bättre än de andra.
Sista delen i denna artikelserie kommer att fokusera på mitt eget förhållningssätt till kreativitet/inspiration och annat, med matnyttiga tips och tricks från egen erfarenhet och med ett par exempel ur min portfolio.
